Hatt, haklapp, sånghäfte

- kräftskiva

I lördags hade vi kräftskiva på Eriksberg. Det perfekta stället för fester, med mirakulös utsikt! Mycket trevlig kväll med alla våra vänner, både gamla och nya. Började med att dela ut varsin hatt, haklapp och sånghäfte, sedan var det bara att sätta sig till bords. Bita, suga, klämma, sörpla, skvätta- allt som hör kräftor till. Såklart blev det en och annan visa med nubbe till. En klasskompis till Richard kom nyligen hem från en resa till Kirgizistan, där han hade handlat ett flertal flaskor sprit för under 10-kronan som han glatt bjöd laget runt på. Vissa drack mer än andra och det märktes efter ytterligare några kräftor, då till och med Richard tog ton att sjunga en av snapsvisorna (och då måste jag tillägga att Richard aldrig någonsin sjungt en enda ton, förutom möjligtvis vinjetten till CSI- i duschen!)! Efter maten sattes diskokulan i taket och stereon på (näst) högsta volym! Jag tog mig tid att, mellan danserna, gå ut på balkongen och fotografera utsikten. Här nedan kommer resultaten.

mot bakgården

utsikt över älven och Masthuggskyrkan


utsikt över Eriksbergs bäst belägna restaurang?

Dagen efter var det såklart mycket att stå i. Öl och ciderflaskor, vin och ölglas, girlanger, hattar, haklappar och diverse annat "använt" plockades upp och slängdes. Och mitt i all städning ropade Richard som hade hittat en lapp bredvid telefonen där det stod följande:

"JESUS ringde! Han skulle ringa igen senare, men det lät lite viktigt, så ring om han inte hörs av! Puss!"

Och det kan finnas två förklaringar till denna något "mystiska" lapp. Eftersom Richards fars nya livskamrat är präst, är det möjligt att hon pratade med Jesus i telefon här om dagen och då lämnade en lapp åt Richards far, eller så har det med Richards syster att göra, som nyligen var här på besök och som just nu bor i Spanien. Där kan man nämligen heta Jesus. Eller finns det kanske också ett tredje alternativ? Vad tror du?!

Ett försök att dämpa klädbehovet

- som såklart misslyckades!

Idag hade jag bestämt träff med Richard vid "Kopparmärra" vid halv sju. Vi skulle skynda till affärerna för att hitta ett par arbetsbyxor och ett par nya skor, vilket jag är desperat behov av. Spanade runt lite hastigt och hittade endast ett par byxor med fickor som skulle passat jobbet bra. Jag testade de största som fanns kvar, storlek 38. Glöm att jag fick på mig dem. Fick inte upp dem över knäna! Tala om att ha gått upp i vikt i sommar. Jösses. Nåja, ingens annans fel än mitt, men snart har jag råd med en personlig tränare, så jag skall nog fixa det! Richard tyckte att jag skulle köpa dem och ha en extra lång skjorta på mig bara! Haha, han är rolig.

Middag blev det iaf. Sushi på vad jag har hört är stans bästa sushiställe. Jag håller inte med. Då är vår lokala sushikrog bättre!

Från ingenting...

- till mer än normalt

Sådär ja. Då har man börjat jobba. Känner mig som en prao-elev på det där stället. Känns som om jag aldrig kommer att lära mig någonting. Soffor, bokhyllor, bänkar, sängar...allt om allt skall jag kunna! Det kommer att ta tid. Och samtidigt som jag jobbar på EM, skall jag försöka jobba mina timmar i kyrkan också. Idag bad jag om ledigt från EM fram till efter lunch, så jag hinner till kyrkan och städa innan. Men på fredag blir det att sticka upp kl fem, slänga i mig frukost, cykla till Skår och städa i 3 ½ h och sedan ta cyklen till EM direkt efteråt och jobba till kl sex. Misstänker att jag kommer att vara helt slut. Men jag kommer ju att få pengar för mödan också =)

Ja, och igår var jag och Richard ute på restaurang. Åt grillad tonfisk med krämig risotto och till det en flaska rött. Vi firade vårt 4 ½ år tillsammans. Efter maten gick vi till "Heaven 23" för att ta oss en drink, men väl där tyckte vi att alkoholen från vinet var tillräckligt, så vi nöjde oss med att titta på utsikten. Otroligt vackert en kväll som igår!

Nu måste jag rusa till jobbet! Over and out!

Back in business

-bland möblerna

Idag ringde killen från EM möbler igen. Han sa att han hade goda nyheter och frågade om jag ville börja jobba där på måndag! Så, nu är jag "back in business" och det kommer bli grymt skönt att få en heltidslön om ett par månader. Det har jag inte haft sedan december 2003!!! Så, nu kanske mitt liv kommer att se lite ljusare ut, trots att jag inte kom in på den utblidningen jag ville.

Kanske kan jag nu unna mig lite saker, så att jag slipper att se ut som hunden som korades till "världens fulaste hund". (Fast jag tycker ändå att han har sin charm, precis som jag! haha!) Sist jag exempelvis köpte mig ett klädesplagg var till nyår, då köpte jag ett linne, och skorna har jag ju berättat om innan. Sminket skall vi ju inte tala om! Mascara, läppglans/läppstift, ögonskugga, smycken och diverse andra saker är också en evighet sedan jag köpte. Och saken är ju den att smink har ett bäst före datum, och det har för länge sedan utgått. Dessutom måste jag spotta(!) i mascaran för att få ut någon färg, eftersom den har torkat och nästan är helt slut. Men nu snart är det slut på eländet! Weee!

Allt på en gång

-Jobb, dop & Dallas-JR nr:2

Inatt kunde jag inte sova. Det var för varmt och för kallt om vartannat och självklart var klockan ställd på 06.15 och det gjorde ju inte att man slappnade av mer direkt. Och anledningen till den tidiga timmen var såklart jobb. Efter jobbet handlade jag Knorrs köttsoppa (som faktiskt är ganska god, men påminner lite om skoltiden) lite ost och knäcke. Perfekt lunch! En 15 minuters tupplur efter det blev perfekt!

Nu var jag redo att fortfölja min dag. Dop stod näst på schemat. Eric David döptes han till (han som jag skall åka och vara barnflicka åt i november om jag inte har något annat jobb). Massa god mat som vanligt. Jag har kommit till den perfekta familjen då de älskar samma godsaker som jag. Italiensk salami, parmaskinka, stinkande ostar med mera!




Nu på kvällen har jag spenderat min ensamma tid att sortera viktiga papper, som jag annars är så dålig på. Men igår hade jag och Mr.R storstädning här hemma och det är lika bra att passa på att fortsätta när man ändå håller på. Så att allt blir klart! Men självklart har jag på något sätt lyckats städa bort min tidrapport som jag skall lämna in på jobbet imorgon. Och på tal om imorgon så ringde "killarna från EM" igår och ville att jag skulle komma på en intervju till. Imorgon kl halv tio skall jag vara där. Here I come, as JR again? Måste nog försöka sova nu då...

Knäppt

- men vi hade ju i alla fall tur med vädret!

Inatt har jag varit på bröllop. Mitt egna bröllop! Jag och Richard vaknade med en känsla av att det var någonting som vi hade glömt bort. Vi gick upp, åt frukost och borstade tänderna då Richard hävde ur sig:
-"Men vi skall ju gifta oss idag!"
Fram med bröllopskläderna (som vi faktiskt hade fixat), på med smink och fixa håret till en tovig tofs.
-"Det får räcka!" sa jag.
Nu var vi tvugna att ringa till alla vi kände, eftersom vi glömt att skriva och skicka ut inbjudningkort. Det blev lite stressigt, men de flesta vi kände (och några helt okända människor) fick vi tag på. Samtidigt kom vi på att vi inte hade någon som helst mat och ingen bröllopstårta! Men det var ingenting vi kunde tänka på innan bröllopet.
När vi väl kommit fram till kyrkan fick vi reda på att ett annat par skulle gifta sig ungefär samtidigt. De gick först fram till den kvinnliga prästen och blev vigda och gick sedan ut och fick ris kastat över sig. Nu var det vår tur!

Vi började långsamt gå fram då jag märkte att jag fortfarande hade jacka, halsduk och väska på mig. Jag sprang tillbaka och slängde av mig det och alla i kyrkan skrattade. När Richard hade svarat på frågan om: "Tager du denna Lina Jenny Erixon..." osv, gick alla ut ur kyrkan. Inklusive Richard! Kvar var jag och prästen, och min mamma som satt några rader ner på bänkarna, sovandes!

Nu behövde Richard bara underhålla alla människor tills dess att vi hittat en cateringfirma och en bröllopstårta. Jag tog med mig Tess ut på stan efter en tårta. Vi hittade en till slut. En väldigt ful tårta, men piggade upp den med några vita rosor och lite rosa kristyr. Tess tog med den dit festligheterna skulle äga rum medan jag skulle leta reda på lite mat.

Sedan är allt lite oklart... Jag vet iaf. att mycket hände på vägen, och att jag aldrig fick tag på någon mat. Och till festen kom jag inte förrens allt var slut och Richard var spårlöst försvunnen och mamma hade fått en ryggmärgssjukdom som skulle kosta 80.000 kronor.

Nu känner jag att jag inte behöver oroa mig det minsta om ett eventuellt framtida bröllop, haha!

The Nanny

- goes to Luxemburg?

En liten fågel har viskat i mitt öra att jag eventuellt kommer att bli erbjuden jobb som barnflicka i Luxemburg från och med september-oktober. Det är Richards syster med familj som kommer att flytta dit då hon har fått jobb inom EU. De har två söner, varav en av dem bara är 4 månader. Vanligtvis sätter Luxemburgarna sina barn på dagis efter 3 månader men det känns inte aktuellt för dem, så istället vill de ha någon som kan ta hand om honom under dagarna då de jobbar. Eftersom det kanske handlar om högst ett år, känns det faktiskt ganska så kul. Richard börjar ju snart skolan igen och kommer att vara där från kl åtta till klockan sju-åtta ändå, så direkt mycket tid för oss tillsammans blir det ändå inte. Dessutom kan man ju få chansen att bättre på tyskan lite, och kanske lära sig lite luxemburgska eller franska.