En solig Alla Helgona i Småland

- Tjuvtitt.

Idag vid halv tio åkte jag, Johan, Mamma och Ida en tur till Hult för en tjuvtitt på huset. Vädret hjälpte till att visa det från sin bästa sida. Det är inte ofta som ett hus visar sig vara bättre än vad det framstår genom beskrivning och bilder på en mäklarfirmas hemsida, men detta gjorde faktiskt det genom att det på baksidan fanns en stor altan och en hel del bärbuskar. Det känns som en evighet till onsdag då vi äntligen får gå på visning. Vi är mest nyfikna på övre plan som är lite svårt att få ihop med bilderna och ritningen, men vi håller tummarna...

♥ En glad Johan i solen framför huset ♥

Med och utan färg.

Med färg...

Utan färg...

Ledig i dagarna två.

- Och jag ska bara njuta!

Idag blev jag väckt av min älskling vid tio över sex. Han hade gjort ett försök klockan sex också, men då hade jag sagt att jag ville sova en liten stund till. Jag hade en önskan att jag ville gå upp tidigt så att vi kunde äta frukost och titta på AFV tillsammans (som tydligen går klockan halv sex och sex på morgonen). Så där satt vi, i soffan under täcket med Glenn och Elling mellan oss.

♥ Hela familjen samlad ♥

Idag ska jag försöka se om jag hittar några svarta och vita topar/t-shirts som jag kan använda på jobbet. Kan det finnas på Intersport? Det finns bara Intersport, Lindex och Vero Moda här i stan. Och de två sistnämnda har det inte.

Sen ska jag möta Johan på jobbet lagom till ha slutar, handla lite mat inför helgen och sedan hoppas jag på lite mer mys i soffan. Det är ju så kallt och ruggigt ute så jag vill inget annat än att sitta inne under en filt och dricka varm choklad.

Insnöad...

-Jag behöver också få ett raseriutbrott!

Elling biter sönder klösbrädan i papp och de få kartonger vi har kvar i lägenheten. Om det av ilska, frustration, för lite stimulans eller för att det är kul har jag ingen aning om. Jag vet bara att jag själv skulle behöva ett utbrott för att få ut många av mina inneliggande känslor.
En månad och fem dagar har gått sedan förlossningen nu och jag känner mig faktiskt som en människa igen. Det var väldigt tufft att börja på ett nytt jobb nästan direkt efteråt men det går bättre och bättre nu. Jag går inte längre och tänker på graviditeten för jämnan, trots att jag väldigt ofta känner att jag vill vara gravid och längtar tillbaka till hur det var men också framåt. Jag vill snart ge det en chans till, och planera graviditeten denna gång. Idag fick jag också ett brev från Kvinnokliniken;

"Bästa Lina

Nu har vi fått svar på den patologiska undersökningen av moderkakan som inte visar några förändringar som kunde förklara missfallet. Är det något du undrar över är du välkommen att kontakta oss på Kvinnokliniken.

Med vänlig hälsning

Witec Kokowicz
Överläkare"

Jag vet inte om jag bestämt mig för om det är bra eller dåligt att det inte var något fel på moderkakan. Om det var fel på den hade man ju haft en anledning till varför hon dog, men nu är det fortfarande ovisst. Men å andra sidan är jag glad att det inte var något fel, för då kanske det hade varit högre risk att det återupprepas... så jag tycker nog det var bra ändå.

Idag morse och igår morse satt jag, mina två timmar innan jag går till bussen för att åka till jobbet, framför datorn och kollade på snygga bloggar om diverse inredningsstilar och renoveringsprojekt. Nu kan jag inte heller släppa huset i Hult och längtar som en tok till vi ska på visning. Ingen på jobbet tycker att Hult är något att ha, men jag vill bilda min egen uppfattning, som jag alltid vill! =)

Jag har nog redan flyttat in...

- Dessutom har jag hittat en väldigt inspirerande blogg!

I morse ringde mamma och undrade om jag ville övningsköra till jobbet, så det gjorde jag. Under bilturen hann jag berätta om huset som jag skrev om i morse. Både mamma och Ida blev väldigt nyfikna och tyckte att detta lät som ett bättre hus att börja med. Vi behöver ju faktiskt inte hitta vårat slutgiltiga boende redan nu- vi har ju hela livet på oss om det skulle behövas. Då får man känna på lite mer hur det är att renovera och fixa och dona...
Inspirationen och längtan har sträckt sig så långt att jag idag till och med började småkolla lite på gammaldagsa tapeter. Då ramlade jag in på en blogg som jag kommer att följa från och med idag! Så inspirerande!

Nu ska jag umgås med min sambo och vinna över honom i ett parti "Skip-Boo"

Nybakat bröd till frukost.

- Eller nästan i alla fall.

Igår när jag kom hem hade jag ingenting planerat att äta. Med kylskåpet fullt med endast potatis, lök, blomkål, ruccola, persilja och squash så blev det en väldigt enkel men tillräckligt god soppa. Till detta fick jag för mig att man måste ha bröd, men jag hade inget kvar i frysen så Johan fick hjälpa mig att baka ett fullkornsbröd med smak av fänkål. Problemet var ju bara att degen skulle jäsa i en timma och sedan stå inne i ugnen i nästan en timme. Så vi orkade inte vänta på det utan åt soppan med knäckebröd istället. Sen glömde jag bort brödet. Johan kom på att vi "måste nog sätta på ugnen snart" när klockan var tjugo över tio...

Igår hittade vi ett till hus som vi ska på visning på, samma dag som det andra huset (och nästan samma tid! Husen ligger åt helt olika håll, men håller man hastighetsbegränsningen borde man kunna förflytta sig från det ena huset till det andra på ca 35 minuter.). Detta hus har Johan som favorit, men jag har inte några åsikter alls vad jag tycker. Jag vet inte hur pass viktigt det är för mig att bo mitt ute på landet, mot att bo i ett samhälle med 470 invånare, med en äng och skog som närmsta granne. Det som talar till husets fördel är ju att det i princip är "klart" (man behöver inte byta ut fönster, panel, takplattor, sänka golv/höja tak, bygga ny trappa osv...) och det innebär att det jobb som är på huset egentligen bara är roliga saker. Som att tapetsera om, fixa golven, och självklart köket! Dessutom kanske det är ännu en större trygghet att bo i ett samhälle med tanke på om vi får barn. Dagis, lek-kamrater?

Heltidsarbete.

- Here I come...

Usch, jag har varit jättedålig på att blogga, jag vet... Åter igen har jag haft en sån där helg då man har gjort en massa saker, fast egentligen har man inte gjort någonting.

I lördags var Johan ute och plockade svamp i tre timmar. Under tiden var jag hemma och spelade Sims och sedan gick jag till Chans (videoaffären) och hyrde tre filmer och köpte en ganska stor påse godis.
På kvällen tillagade vi helstekt entrecote med potatisgratäng och rödvinssås och stekta färska trattkantareller som älskling hittade på sin svamptur. Sen hade vi filmmaraton fram till halv tolv då vi kröp till sängs. Den sista filmen orkade vi inte se klart...


... så den satte vi på på söndagsmorgonen till frukosten. Sen blev det en tur till Konsum och till Chans för att lämna tillbaka filmerna. När vi kom hem en timma senare satte vi oss framför datorn och kollade på hus. Det finns så många hus, men ingenting som är vi våran smak och stil! (förutom möjligen Fageräng-huset) Vid halv tre kom mamma och Ida som vakat ut från sina jobba-helg-nätter för att hänga med oss för att tjuvtitta lite på huset vi ska på visning på.
Huset låg jättefint uppe på en liten kulle. Den ena grannen hade hästar(!) och landskapet var kuperat och fint. Det lyste från fönstrena så vi antog att någon var hemma, tills det att vi såg att det var julbelysning. Då tog vi bilen och körde upp mot huset och klev ur. Jag önskar på något sätt att jag inte tittat genom fönstrena. Jag kan ju säga att jag förstår varför de låtit bli att ta kort- det såg ut som om någon jävla pundarfamilj bott där! Grejer överallt, och då menar jag inte mycket möbler eller riktiga "saker", utan gamla matvarukartoner, disk, kläder, leksaker huller om buller. Både jag och Johan kände direkt att detta inte var någonting att ha. Sen satte vi oss i bilen och började köra hemåt igen (jag körde) och då slog tanken Johan att det kanske inte alls var så dåligt som man först trodde, så vi har bestämt att fortfarande gå på visningen.

Ikväll sov jag inte alls bra och jag gick upp en halvtimma tidigare än vad jag behöver göra (fast en halvtimma senare om man ska gå efter vad min kroppsklocka är). Idag börjar jag arbeta heltid på jobbet.

12 mil och 100 km/h!

- Jag KAN köra bil =)

Bara så ni vet så har jag kört bil hela vägen från Eksjö till Jönköping, gått på IKEA och sedan kört tillbaka! Jag är väldigt stolt över mig själv! På IKEA köpte jag servetter i färgerna vitt, rött och lila, tio små vita krukor, underlakan, madrass-skydd (alltså att ha runt om madrasserna, eftersom Elling klöser sönder dem) och lite tyg som jag ska sy kuddar av (eller i alla fall öva på att göra!).
Efter jag kommit hem sprang jag till Johan lagom till han slutade ca 15.15 då vi handlade lite mat, gick på systemet och handlade ost i ostaffären. Det är så roligt att gå dit, för de känner igen oss och kommer alltid ihåg vad vi handlar (för det gör inte alltid vi!).

Imorgon blir det sovmorgon och sedan ska jag handla ett par dragkedjor (till kuddarna jag ska sy) och så kanske, förhoppningsvis någon loppis (eller kanske plocka svamp?). Nu är det snart dags för sängen...

Hus, hus, hus. Ge mig ett hus!

- Ett sätt för oss att minska månadskostnaden.

Jag har ju glömt att berätta att jag igår övningskörde till jobbet, alltså hela vägen hemifrån Eksjö och till jobbet i Nässjö. Jag var stolt hela dagen lång! Kanske får jag övningsköra lite imorgon också, men det är inte säkert. En sak som är säker är dock att vi ska på visning på ett hus nästa onsdag. Johan hittade det på Hemnet här om dagen och vi blev väldigt nyfikna på det. Tyvärr finns det inga bilder inifrån, men av texten som beskriver objektet är det någon som bor i det just nu, och inte i behov av omedelbar renovering som till exempel fasadbyte eller tak. Förhoppningsvis kan både mamma och Ida följa med på visningen, annars blir det svårt för oss att ta oss dit...

Ikväll har jag tittat på "Lyxfällan" och åter igen blivit förvånad över hur korkade människor kan vara. Jag ser dessutom redan fram mot nästa vecka då en ensamstående (?) kille har skulder för att ha bjudit sina vänner på öl på krogen... Jag har svårt att tycka synd om vissa människor. Är jag en hemsk människa?
Och på tal om pengar så skulle vi (för att ge ett exempel) minska våra kostnader med 4000:- i månaden om vi köpte huset som jag länkat till ovan, om vi lägger en kontantinsats på 300.000:-. Då kan man lägga undan de 4000:- varje månad för att kunna ha en buffert till renovering och till andra eventuella kostnader om något går sönder. För oss skulle det alltså bli billigare att bo i ett hus än i en lägenhet. Ett HUS! =)

Jobbelijobb

- Sista dagen denna vecka.

På måndag börjar jag jobba på riktigt med ett schema. Idag jobbar jag också, men sedan är jag ledig fram till nästa vecka. Gött!

Jag har antagit utmaningen!

- Laga mat!

Johan har en syster som bloggar om sådant som jag tycker är väldigt intressant; om mat, och då framförallt hemlagat och ekologiskt (helst egenodlat). Dessutom har hon börjat med en utmaning för vem som helst att vara med i. Utmaningen gå ut på att lära sig mer om de, i detta fallet två, grönsakerna/rotfrukterna som är "månadens utmaning" samt att hitta nya användningsområden. Att våga "ta ut svängarna lite", som hon uttrycker sig, så att man helt enkelt hittar nya smakkombinationer. Allt för att det ska bli mer spännande för alla att laga säsongsmat. Det skulle vara kul om någon mer vågar vara med!

Igår gjorde jag själv något som jag länge velat göra själv, nämligen blomkålspuré. Det är inget nytänk för fem öre, men det är något jag aldrig gjort själv! I detta fall gjorde jag det tillsammans med stekt kassler och stekta champinjoner med lite persilja och en sallad, men jag skulle kunna tänka mig att purén skulle passa utmärkt med en hint av tryffel i till en härlig oxfilé.

Betyget från mig och Johan det högsta! Fantastiskt krämigt och len men ändå lätt i konsistensen och med ganska mycket sötma.Perfekt med lite saltare tillbehör.

Blomkålspuré

1 blomkålshuvud
3 sharlottenlökar
½ burk créme fraiche
smör
salt
malen vitpeppar
svartpeppar

Skär blomkålen och sharlottenlöken i bitar och låt koka tillsammans i saltat vatten tills de är rejält genomkokade. Lägg allt i matberedaren, eller använd stavmixer till dess att den är slät i konsistensen. Tillsätt créme fraiche och blanda ordentligt. Salta, peppra tills du tycker att det är tillräckligt. Det behövs en del salt eftersom att smaken är väldigt söt.

Smaklig spis!

Borde jag skämmas?

- Jag skäms aldrig! =)

Jag måste erkänna att jag de senaste två dagarna har börjat snoka runt på olika kändisars bloggar. Vissa verkligen intressanta och peppande, andra tyvärr mer deprimerande och så långt ifrån det jag står för och är. Men ändå uppfyller det någonting i mig och det känns faktiskt roligt, och vad har det för betydelse egentligen? Tänk vad tråkig världen hade varit om alla var likadana. Då hade nog inte bloggar existerat.

Idag var jag duktig och gick upp klockan sju trots att jag är ledig. Då blev jag väckt av Johan med smekningar i pannan, Glenn som satt på mig och kloade och Elling som satt bredvid och sa "prutt, prrr, pritt, prut" och försökte puffa upp min hand till hans huvud. Jag älskar mina killar!

Underbara, fina, vackra höst!

- Jag längtar redan till helgen igen...

Gårdagen spenderades hemma och i Lilla huset. Ida ringde vid ett och undrade om vi ville följa med, och självklart kan man inte tacka nej till ett sådant erbjudande. Jag och Johan begav oss ut på en sista svamppromenad för året och vi (läs jag) lyckades hitta både de sista kantarellerna och lite trattisar. Mamma och Idas uppgift var att fixa till hålen i gräsmattan som traktorn gjort under sensommaren/hösten, så lite gräs och klöver samt sätta lökar i jorden. Det sista hjälpte vi till med och jag krattade även lite löv. Lilla huset visade sig från sin allra bästa sida och höstsolen värmde skönt trots att jag mestadels kände mig som en isbit.


Idag är jag ledig och ska bege mig till Kvinnokliniken och träffa gynokologen för att se så att allt som ska ha försvunnit har försvunnit från livmodern. Annars blir det skrapning. Mensen var falskt alarm. Fortfarande bara lite resterande blödningar då och då.

Vi hörs lite senare!


uppdatering klockan 12.35

Undersökningen gick bra. Samma läkare som tittade på mig den dagen i September. Han tyckte jag såg frisk och glad ut. Livmodern och äggstockarna såg ut som de skulle och mensen var inte på gång än på ett tag upplyste han mig om. Tyvärr hade det inte ännu kommit något provsvar på moderkakan, men han skulle höra av sig när det gjorde det. Sedan önskade han oss välkomna tillbaka och "vi ses väl förhoppningsvis inom ett år, antingen här när du är gravid eller på förlossningen".

Kemtvätt rekomenderas!

- Annars vadå?

Jag som jobbar med möbler undervisar alltid kunderna när de köper en tygsoffa att man aldrig ska tvätta tygfodralen hemma i maskinen, utan alltid lämna in dem på kemtvätt. OM man tvättar själv så går det inte igenom om en reklamation om det skulle visa sig att fodralen vrider sig eller krymper så pass mycket att de inte går att använda.
Jag vet inte ens om Eksjö har en kemtvätt men om det skulle visa sig att det finns så har de i alla fall inte öppet på söndagar. Denna söndag hälldes en hallon och banan-smoothy ut i soffan med hjälp av Glenn och Elling som rusade runt som galningar, upp och ner på alla möbler. Så, vad skulle vi göra? Jo, in i maskinen med alla fodral, 30 grader och hoppas på det bästa. Tyvärr räckte inte 30 grader för sittdynorna, så nu har de fått åka in i maskinen igen, fast på 40 grader. Jag håller tummarna...

Lingonvecka?

- Var nöjd med allt som livet ger...!

Nu kanske inte så många tycker att det är förtjusande att få mens , och det kanske inte gläder er alls när jag förväntas få min, men OM det nu är så att jag fått min mens så finns det ingen som blir gladare än jag. =) Det betyder att min kropp blivit mer "normal" igen och det känns faktiskt skönt. (Det betyder dock inte att kroppen gått tillbaka till det normala. Mina höfter, rumpa och lår blev mycket, hur ska jag formulera mig... fylligare under graviditeten och tydligen är det så min kropp vill se ut nu. Jeansen jag köpte när jag vägde lika mycket som nu och kanske ännu lite mer, är nästan omöjliga att få på mig! Men nej, jag klagar inte, det är bara ett konstaterande) =)

Det där med vikten...

- Vad är det som händer?

Jag har aldrig haft svårt för att gå ner i vikt. Om jag bara äter ordentlig mat och motionerar (vardagsmotion) så löser sig ekvationen väldigt bra. Tills nu. Min kropp har ändrat sig på nåt sätt och jag vet inte vad jag ska göra för att få mig själv i form igen. I två veckor har jag ätit bra och nyttig mat, motionerat så mycket jag hunnit och kunnat, utan att det gett resultat. Vågen står fortfarande på samma siffra och jag vet inte vad jag gör för fel... Jag ska absolut inte ge upp. Att äta bra mat och leva sunt är min vision numera (från och med för 1½ år sedan). Dessutom känns det bättre för mig själv och mitt samvete om vi blir gravida igen, om jag äter rätt. Då missar jag inga viktiga mineraler eller vitaminer. Dessutom har jag någonting att lägga onödig tankeverksamhet på. Jag känner dock att jag har lite för lite kokböcker som kan ge mig inspiration. Det är sällan jag lagar ett helt recept från kokbok, men oftast ger bilderna mig förslag på vad man kan äta till middag. Tasteline har tidigare varit jättebra, men det har blivit så långsamt att vistas på den sidan, så nu orkar jag inte längre.

Btw, på tal om nyttigheter (yeah right) så skulle jag vilja testa något recept där man använder sig av kondenserad mjölk eller lemon curd. Det behöver inte vara i en och samma recept. Jag har inget förslag alls så NI får gärna dela med er om ni har någon onyttiga smaskigheter med någon av dessa ingredienser! Annars får det bli äppelkaka eller äppelpaj istället. Det är också helt ok =)

Vad är det för dag?

- Egentligen spelar det ingen roll.

Oregelbundet schema gör det svårt för mig att veta vilken dag det är. Jag var ledig i måndags, alltså tror jag att det är onsdag idag. Men det gör mig absolut ingenting att det är torsdag och en dag kortare till helg. När jag börjar mitt riktiga schema, om ca 1½ vecka måste jag se fram mot att jobba två av tre helger. Det känns inte så roligt med tanke på att Johan är ledig på helgerna. Men det är väl bara att bita ihop och se glad ut... Hur ofta jobbar alla ni andra helg? (Om nu helgarbete existerar fortfarande?)

Jag, Johan, Glenn & Elling.

- Ni skulle bara veta hur söta vi är ;)

Ok, här svänger humöret upp och ner. Jag har själv märkt av att tisdagar och torsdagar är mer dystra än vad måndagar och onsdagar är. Idag känner jag mig inte lika förtvivlad som igår, men jag tror tyvärr att de tankarna kommer att komma tillbaka med jämna mellanrum, men det ska vi inte tänka på nu.

Idag är jag glad för att jag har Johan, verkligen världens bästa, vid min sida. Han är alltid, alltid, alltid snäll, omtänksam, glad, kärleksfull, hjälpsam och älskvärd! Tillsammans med Glenn och Elling har jag sällan tråkigt (hm, vem var det som i fredags efter jobbet/mässan gick jag runt i lägenheten och klagade över att det var tråkigt och inte fanns något att göra? Äh, strunt samma! ;)... ). Glenn är på sitt vis, och ni som känner honom vet precis hur han är. Han har dock blivit lite äldre. Det är stor skillnad på katter som är två år mot katter som är fyra.

Glenn har blivit en riktig karl och blir mer och mer lik en lejonhane (hans karaktärisktiska haka gör sitt. Det är inte för inte han kallas Glenn Travolta) Glenn dricker fortfarande sitt vatten ur ett glas på bordet, och inte vilket vatten som helst duger. Det ska vara färskt och kallt. En inte så manlig grej han fortfarande håller på med är att "snutta" på min öronsnibb, även att det blir mer och mer sällan. Idag var första dagen på säkert en månad, men han tycker det är såå mysigt! =) Glenn är den absolut snällaste katten jag har träffat. Det finns absolut inget elakt i honom över huvud taget.

Elling är en liten spjuver utan dess like. Han är väldigt snäll men också väldigt kaxig för sin storlek (hälften av Glenn och kanske bara en tredjedel av vikten) och det är han som bossar över Glenn. Han älskar att bli kliad på magen, vill alltid gosa och sitta i knät (speciellt hos Johan) och pratar väldigt, väldigt mycket. Inget mjauande, bara "prat". Han är även en tänkare. Kan sitta en halvtimma mitt på golvet, utan att röra en min. Bara sitta. Elling gillar också färskt vatten, men det enda som duger åt honom är vatten ur kranen på toaletten.

Finaste samlade i ett kollage. Lägg märke till Ellings tass-stretch på nedersta bilden ;)

- En snöig(!) tisdag i mitten av Oktober.

- En Lina utan framtidstro!

Nej, det är inte här det är snö- det är i Nässjö det är snö. Behöver jag säga att det var kallt att stå och vänta på bussen i 20 minuter...

Jag känner mig så fasansfullt förtvivlad idag att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Samma sak rullar runt i min skalle gång på gång; vad ska jag göra med mitt liv?!
Jag kan ju inte göra så mycket just nu. Det enda jag kan göra är att gå och vänta... men NÄ, det funkar ju inte så! Jag KAN INTE gå och vänta på någonting. VAD ska jag vänta på? Ska jag vänta på att bli vuxen, få körkort, köpa hus, skaffa barn, utbilda mig? VAD är det jag ska vänta på?! Jag är så jävla less på allt. Less på mig själv framförallt. Varför är jag inte mer företagsam, varför kan jag inte komma på en bra lösning? Varför? VARFÖR!?

Min dag, idag.

- Tabellvariant.

08.30: Körlektion med Bengt
09.15: Öva på teorin på körskolan
10.25: Ringa och avboka tandläkartiden imorgon
10.30: Hälsa på Johan på Konsum
10.40: Handla kläder att kunna ha på jobbet
13.05: Äta lunch
13.20: Diska
13.30: Plugga körkortsteori, surfa på nätet
14.00: Tvätta kläder
15.00: Gå Hunsnäset med mamma och Ida
16.15: Besöka Apoteket
16.20: Plocka ur tvättmaskinen
16.25: Dammsuga
16.35: Tvätta handdukar
16.40: Förbereda middag
16.45: Skriva blogg
17.05: Laga mat
17.20: Hälsa Johan välkommen hem
17.25: Duka och äta
18.00: Slappa

Uppmuntran.

- Lite tur kanske det är ändå?

Vi förlorade matchen. Kanske är det tur att vi slipper åka till Sydafrika.., jag har hört att det är ganska varmt och soligt där...

Heja Sverige!

- Nu blir det åka av!(?)

Sverige mot Danmark, ingen kan ha missat det! Idag, ikväll, om en liten stund dras det igång och jag tror faktiskt på Sverige. Jag tror att vi vinner mot danskarna med 2-1. Johan vankar av och an i lägenheten och finner ingen ro. Stackarn är så nervös...

**********

Fuck!
(uppdaterat 21.53)

Jag ska på mässa idag.

- Nytt sortiment för våren...

Jag har ju börjat jobba på Mio istället för Materialmännen. Jag fick chansen att få ett heltidsjobb och de ville (såklart?) ha mig som medarbetare. Jag har jobbat där sedan i måndags och redan nu är det dags för mig att åka på min första mässa som Mio-medarbetare. Trots att jag har jobbat två år på Mio i Västra Frölunda har det aldrig hänt att jag åkt iväg på en Mio-mässa, vilket jag nu ser mycket fram mot.

Nu har jag ätit frukost, druckit ett par småkoppar kaffe och städat (tror ni att det är poppis att jag dammsuger klockan sju på morgonen?). Nu ska jag ta på mig stassen och sedan gå en promenad till en av mina lagerkillar-kollegor som bor en liten bit härifrån.

Älskling... varför?

- Dagens I-landsproblem rapporteras.

Mycket märkligt. Igår åt vi falafel. Vi la resterna i varsina två matlådor (grönsaker i en, falafel och ost i en) och bröd vid sidan av i en påse. Jag försöker att alltid se till att det blir olika matlådor så att man kan hålla reda på vilka som är vems, och igår tog jag två små SIA-glasspaketslådor och Johan fick ett större SIA-glasspaket och en "vanlig" matlåda. Anledningen att det är viktigt att vi inte blandar ihop dem är ju att jag äter så mycket mindre än vad Johan gör, så detta är ju alltså för bådas skull, framförallt för Johans. Idag såg jag att Johan fått med sig mina matlådor med väldigt lite mat och jag sitter här med hur mycket som helst. Ska jag vara snäll och gå med dessa till affären, och kanske hoppas på att han inte sitter i kassan så att vi kan byta ut dem, eller ska jag ta med mig det till jobbet och sedan slänga hälften för att jag inte äter upp det?

Älskling... varför? Jag var ju vaken när du gick! =)

Jag vill bara säga...

- Idag är en bättre dag! =)

Inatt har jag inte haft några dåliga drömmar, mest spännande och roliga. Jag kanske inte ska lägga ner så mycket krut på vad jag drömmer eller inte drömmer, men jag kan inte rå för det. Drömmarna nu för tiden hänger med mig hela tiden i mitt vakna tillstånd så det är klart det påverkar mitt humör. Tur att jag har Johan som alltid kan få mig på bra humör.

Dagens ris:

Jag fick reda på, av Johan, att det enda stället (Coop Konsum här i Eksjö) som säljer busskort (månads- period- värdekort med mera) öppnar klockan nio och stänger klockan sju. Jag åker buss till jobbet klockan nio och kommer hem klockan sju. Hur ska det lösa sig?! Jag har bara 13,50 kvar på kortet och jag tror att det kostar 15 att åka. (OK, de tar fortfarande kontanter på bussarna här på landet, men det blir ju mycket dyrare.)


Idag öppnar en ny matvarubutik här i stan. I gamla Hemköps lokaler (våran närmaste affär, ca 1-2 minuters gångväg) kommer idag portarna till Willy´s öppnas! Detta är min favoritbutik när det i alla fall handlar om vardagliga matvaror, så ikcäll ska vi dit och inhandla massa kattsand, kattmat och förhoppningsvis kunna fylla frysen med diverse bra-att-ha-grejer.

Dålig magkänsla...

- Varför?

Idag vaknade jag av en stor klump i magen och i hjärtat. Förmodligen har det med drömmarna jag drömde inatt. Egentligen inget "farligt" men alldeles för verkligt. Jag orkar inte ha dåligt samvete, jag orkar faktiskt inte det! Det har faktiskt hänt alldeles för mycket saker i mitt liv den senaste tiden att jag inte orkar ta på mig något ansvar och jag vill inte känna mig skyldig till någonting. Men jag gör det ändå... Och ovanpå allt detta rinner allt annat tillbaka...

Igår när jag satt på bussen kom jag plötsligt på mig själv att jag inte längre var gravid.
Samtidigt försökte jag komma ihåg den speciella känslan man har i magen när man vet att någon ligger där inne. Känslan av att aldrig behöva vara ensam, inte ens på bussen en kall oktoberkväll... jag kommer inte riktigt ihåg den känslan...

Det gjorde mig så ledsen. Idag gör det mig ännu mer ledsen. Idag är en värdelös dag och jag ska jobba min andra dag på mitt nya jobb. Då kan man inte vara sjuk. Dessutom vet dom ingenting...

"Hm, sen när har hon börjat använda badmössa..?"

- Johans tankar om sin flickvän.

"Vad fin du är" säger Johan kanske tjugo gånger om dagen. Om jag inte svarar "Jag vet" så blir jag kittlad först i tio sekunder, och om jag nästa gång inte heller svarar "Jag vet" så blir det femton sekunders straffkittling. Jag älskar honom så mycket!

Igår hoppade han in i duschen innan vi gick till sängs. Han stod där ett tag. Undrade när och varför jag börjat använda badmössa, tills det slog honom att jag hade gjort slingor i håret... Som by the way blev väldigt bra (tror jag. Jag har fortfarande inte sett det i dagsljus ännu. Det är mörka åskmoln på himlen här och nästan kvällsmörkt ute och i lägenheten.). De blev i alla fall inte gröna, men kanske lite för gula... Bilder kommer inom kort.

Ikväll ska vi äta middag här hos oss med mamma och Ida. Jag tror jag ska bjuda på soppa, för det älskar båda två. Kanske blir det den supergoda och annorlunda jordnötssoppan med nybakat bröd, men inget är bestämt ännu. Sedan kommer kvällen att gå i spelets tecken. Vi har köpt Trivial Persiut och ska försöka överglänsa varandra med våra kunskape. Till detta kommer vi att smaska på ostar och dricka vin. Det är precis SÅ en torsdagskväll ska se ut! (Ibland i alla fall)