Idag när jag satt på spårvagnen hem från intervjun, plockade jag upp en Metro. Läste genom lite snabbt, som jag brukar göra (vilket innebär att jag läser rubrikerna och tittar på bilderna, mer orkar jag inte!). Till slut kom jag fram till "Elvis" och en favorit i repris. Kan man hitta en själsfrände i en morgontidning, som dessutom är en seriefigur?! Jag tror faktiskt att jag hittat mig en. (Men helt ärligt, visst känner du också igen dig i flertalet situationer?) Dagens Elvis var ganska rolig, och stämmer exakt in på mig!

Idag har jag, förutom varit på intervju och läst Elvis, varit och handlat, funderat på att gå till vårdcentralen pga mina mystiska blåsor på fingrarna. De "ploppar upp" lite då och då och sedan torkar dem och gör att jag får gigantiska och djupa sprickor i mina fingertoppar som gör dem oanvändbara! Egentligen borde jag ha gått till vårdcentralen för länge sedan, men har faktiskt en sak att skylla på, och det är pengar. Får man 3300:- i månaden av alfa-kassan, som knappt räcker till hälften av hyran, är inte min första tanke att spendera resten på läkarvård. (Redan som liten berättade min sjuksköterska till mamma och min sjukgymnast till pappa, att har man inte feber som överstiger 40 grader, eller har ett öga eller ett ben hängande löst, så är man helt enkelt inte sjuk! Och självklart har detta sunda tänkande gått i arv.) Men som tur är så kommer min första lön på måndag, och jag kan knappt bärga mig! Vet iofs inte hur mycket det blir, men mer än 3300 iaf. Då skall jag vara duktig och gå till farbror doktorn, och kanske köpa mig ett par nya skor, för de jag har nu går snart och slänger sig själva i soptunnan.
Imorgon skall jag också ringa till min pappa Bengt och fråga hur det blir med "Memma" (smeknamn till minisystern Emma). Jag vill, och hon vill så gärna komma på besök, och nu är det verkligen på tiden. Min lilla, lilla syster, som fyllde 7 år för en dryg månad sedan. Känns som om var igår hon rymdes på min arm när hon kommit hem från BB. Så liten. Hon är fortfarande liten, men inte lika snäll. Nu börjar hon ställa krav, och sätta sig ner med en duns på golvet med armarna i kors och med en sur min när hon inte får som hon vill. Men som tur är, så är det JAG som är storasyster och med andra ord är det JAG som bestämmer! Moahahaha! Men hon är den bästa lillasyster som finns ändå. Och världens sötaste. Bara så ni vet ;)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar