onsdag 31 oktober 2007

Det kom visst lite post!

- Undrar vad brevbäraren tror om oss egentligen?

Igår, efter en dag på stan tillsammans med storasyster och barnen, kom vi hem till en hall fullproppad med post! Jag trodde inte mina ögon när jag klev in och det visade sig att alla brev var till en och samma person -Richard!
Efter att barnen lekt av sig, sorterat och räknat kom vi fram till att det inte var mindre än femhundratjugo stycken!

Även Glenn var med och räknade. Han tyckte iofs att de högarna vi sorterat ihop var lite väl fina och passade på att vässa sina klor på dem när han hade chansen =)




söndag 28 oktober 2007

Yacky!

-Hata frukost!

Jag sitter här och har i tio minuter försökt få i mig lite lättyoghurt med vaniljsmak. Det är omöjligt och jag kräks snart!

Normaltid igen

- Mörkret faller.

Idag hade jag ställt klockan på halv nio. En timma senare än alla andra dagar i veckan då jag börjar klockan tio. Idag börjar jag klockan elva och får alltså lite sovmorgon. När jag kom upp frågade R om jag hade ställt om klockan inatt och en panikkänsla spred sig genom kroppen. Åt vilket håll då!? frågade jag stressat samtidigt som jag förberedde mig på att få göra allt morgonbestyr extra snabbt. Men det visade sig vara lugnt eftersom klockan ställs tillbaka en timma och att jag alltså kan göra allt extra långsamt idag.

Igår efter jobbet stannade jag hemma trots erbjudanden om att gå ut och äta och ha skojigt. Min kropp är långsam, svullen och en illamåendekänsla har varit konstant sedan igår morse. Kvinnoproblem som jag sällan har men när de dyker upp blir jag alltid lika dålig. Hade till och med svårt att jobba ordentligt vissa timmar igår. Frustrerande och irriterande. Det går ju snart över som tur är.

Imorgon kommer min kära systeryster med sina två energiska, söta och roliga barn. De kommer hit för att utnyttja sitt höstlov i en storstad några dagar. Som tur är har jag en ledig dag på tisdag och kan då hänga med på diverse äventyr. Det ska bli riktigt kul!

Nu ska jag kanske försöka äta lite frukost trots att min kropp skriker NEJ!

fredag 19 oktober 2007

Falskt?

- Om hon får så borde väl hon få också?

Åh, sitter och tittar på Idol 2007 och har precis lyssnat genom snabbgenomgången av samtliga deltagare. Och jag blir så irriterad när Amanda får sjunga falskt men inte Evelina.
Jag hoppas Gathania åker ut. Hon är snygg men är inte så snygg på scen. Eller Sam. Han bara vrålar och grimaserar.

Kina!

-Here I come!

Tisdagen den 11/12 åker jag till Kina! Yippey!

A dream coming true?

- Ansökan om semester-brådskande!

Igår efter jag och Richard hade suttit i soffan och klämt i oss 11 bitar sushi var, satte jag mig vid datorn och räknade kalorier, då R kom in och började intressera sig för vad jag gjorde. Detta är inget han brukar göra och jag blev lite fundersam. Efter en liten stund tog han min hand och frågade vad jag skulle säga om han åkte till Kina i en månad. Jag tittade på honom och han försökte se allvarlig ut men hans mungipor drog sig ryckigt uppåt och blev till ett leende. Förstående som jag är förklarade jag att jag absolut inte har några som helst problem med att han åker till Kina och att han självklart ska göra det! Jag klarar mig själv och det handlar ju bara om en månad. Då berättade han att de andra som skall följa med har bjudit ner sina flickvänner/fruar en vecka och undrade om jag var intresserad av detta likaså. Detta är en one chance opportunity och utan att hoppas för mycket så skall jag idag försöka få ut några semesterdagar i mitten av december. Richard åker redan om tre veckor. Biljetterna skall bokas idag för att få det så billigt som 5600:-/t.o.r.

Håll tummarna snälla!

torsdag 18 oktober 2007

Ont...

- Men näsan är fixad i alla fall!

Igår när jag hade slutat jobbet ringde jag R och sa att jag skulle springa förbi Willy´s för att köpa lax. Då sa han att han redan hade gjort det för att han kände på sig att jag ville ha det. (Så söt han är min Richard.) Så när jag väl kom hem var maten nästan klar och Marcus satt i köket och underhöll Richard och drack vin.

Kvällen var trevlig och avslappnad med mat framför tv:n och "Mia och Klara" som är helt galet bra! Ett glas vin hade jag råd med och njöt av smaken i en hel timme. Eller så mycket smak jag kan känna nu när min näsa åter igen har gått tillbaka till det totalt täppta. Men självklart hade Richard tänkt på detta också och köpt Rhinocort Aqua, ett nässpray med kortison för att lindra mina svullna polyper. Jag blir lika förvånad varje gång att det funkar så snabbt! Jag kan andas igen!

Dock har min frustration inte gått över ännu. Jobbigt när man inte vet varifrån den kommer. Det känns som om jag skulle behöva mig ett riktigt storvrål i kombination med två liter tårar.
När jag bodde hemma, vilket var väldigt väldigt längre sedan nu, grät jag alltid mycket när mamma skällde på mig. Nu gråter jag väldigt sällan. Helt enkelt för att det inte finns någon anledning att gråta. Jag ska försöka planera in tid i helgen så att jag kan gråta av mig.

Förresten vaknade jag med halsont idag. Riktigt halsont. Ena mandeln är stor och svullen. jag vill inte bli sjuk i helgen...

tisdag 16 oktober 2007

Viljan att bli normal igen

- Inget skall få förstöra!

Det är lika jobbigt att berätta det varje gång, trots att det inte är sån big deal. Men... Igår påbörjade jag mitt nya liv i hälsans tecken (nåja, inte allt jag gör är hälsosamt). Jag vill inte påstå att jag tycker att det är speciellt jobbigt att vara i den situationen. Jag anpassar mig bra och håller på regler. Mycket säkert bara för att jag har gjort det tidigare, lyckats gå ner nästan alla mina kilo för att sedan inte avsluta helt och hållet. Det blir lätt så för mig när jag börjar känna mig nöjd, när jag börjar trivas med mig själv igen.
Det som skall bli mest intressant idag är att jag skall köpa en våg. Själva handlingen att köpa en våg är inte det som gör mig förväntansfull och spänd utan såklart resultatet när vågen väl står på mitt golv och jag får med båda fötterna på den. Jag har haft någon form av gissningstävling med mig själv vad som är min såkallade startvikt. Egentligen vet jag inte. Jag har inte vägt mig på säkert fem månader så jag kan lika gärna väga 85 som 61! Men, ikväll får jag veta om min känsla och min egen syn på mig själv i spegeln överensstämmer med verkligheten. Jag tror att det är nyttigt att testa sig själv.

Några timmar senare...

Sådär ja! Jag har hunnit med en hel del idag. Lite extra sovmorgon till tio över åtta, upp och käka frulle och räkna kalorier. Ganska svårt att uppskatta hur många kalorier en produkt innehåller. Jag har verkligen ingen koll alls.
Förutom detta har jag hunnit träffa en vän över en fika/lunch och duktig som jag är tog jag det nyttigaste alternativet som bjöds och det var en couscous-sallad med väldigt väldigt lite sallad i. Därför tog jag en tallrik extra grönsaker och en grov brödbit (sötad dessvärre) utan smör. Maten var god men innehöll nog en hel del olja/smör så jag åt långsamt och försiktigt till den lilla mättnadskänslan sakta men säkert kom på besök.
Efter lunchen sprang jag in på El Giganten och köpte mig en våg för 349:-. Mitt enda krav var att den fungerade och bättre än IKEA´s och att den var digital.

På väg hem från stan sprang jag in i matvaruaffären och köpte lite broccoli och lök till soppan jag skall laga ikväll. En soppa som jag har som favorit med korv, mjölig potatis, lök, broccoli, buljong och morötter. Det blir spännande att se hur många kalorier den innehåller, men förhoppningsvis blir det inga problem.
Därefter hittade jag en djuraffär och var på så gott humör att jag köpte två leksaker till Glenn. Stackarn måste ju också röra lite på sig då han har fått en ganska stor mage sedan "juvelerna" togs bort.
Väl hemma igen möttes jag av det som jag tidigare under morgonen förträngt. Städning och tvättning. Men inga problem! Här ska vi göra oss av med kalorier! Ta bort, flytta, plocka, sortera, vända upp-och-ner, skrubba, diska, dammsuga soffan, ner i tvättstugan och upp igen. Efter den prestationen satte jag mig ner och tog ett glas med fil (ja, jag gillar filmjölk bättre upphällt i glas än i tallrik, men äter den ändå med sked) och en banan i det. Vatten i mängder och SEN var det dags för vågen!

Installera, vända och vrida. "Error". Va? Vad fasen. Vadå "error". Den ska ju funka! Och efter några svordomar var den igång och jag slängde av mig kläderna och ställde mig på vågen och pöste ut magen. HA! Då har jag en ganska så normal kroppsuppfattning med andra ord då jag endast gissade fel med 0,8 kilo!


torsdag 11 oktober 2007

Blåsor, torra läppar och kortare hår

- Och snart kommer väl snön.

När jag vaknade i morse kände jag det där kliet på vänster pekfinger. Förstorat och hårt och fullt med blåsor. Mina eksem verkar inte bli bättre. Undrar om det har något att göra med min förkylning som jag aldrig blir av med. Totalt täppt i näsan igen, snor, svullna ögon och allmänt trött. Jag orkar inte mer. Om en vecka eller två har jag ett köttsår på mitt finger som gör ont och hindrar mig att utöva saker såsom diska och städa. Jag skall försöka ansöka(?) om handikappbidrag (som en vän till en vän fick då han har för små händer?).

Förutom min frustration gällande eksem fick jag i söndags kväll ett infall och klippte av nästan tio centimeter av mitt hår. Detta resulterade i en lång page som jag förhoppningsvis kommer att trivas med. Fördelen med lockigt hår är att man kan klippa sig själv och det syns inte hur snett det blir förrän man går till frisören och de påpekar detta. Å andra sidan har jag inte varit hos frissan på 6½ år så jag klarar mig nog ett tag till.

Enligt min dator är det -1 grad ute. Jag skulle egentligen vilja sticka ut näsan och känna hur det känns, det var ju ett tag sedan det var så kallt, men då kommer säkert mina ben att producera päls som de gjorde 1993 då jag varit en månad i Thailand med pappa och Wasinee. Vi mellanlandade i Tashkent, Uzbekistan, på väg hem. Det var januari och vi var tvungna att gå en kort bit mellan planet och väntsalen då det plötsligt sved på mina ben. Det gjorde ont hela vägen från Tashkent till Moskva, från Moskva till Arlanda och i bilen från Arlanda till Bodafors. När jag kom hem till mamma, som satt uppe och väntade, skulle jag byta om till skönare kläder då jag upptäckte det fruktansvärda! Min kropp hade fått en chock på grund av väderomställningen och börjat producera enormt med hår. Mina ben var lurviga och jag grät. Mamma skrattade.
Detta var dock en engångsföreteelse (tack!) och jag har klarat mig undan detta sedan den vintern. Men det skulle inte förvåna mig om det händer idag... =)

onsdag 10 oktober 2007

Helg och ny vecka

- Utvilad?

Då har en ny vecka påbörjats och det jag nu ser fram mot är morgondagen då jag är ledig. Förvisso finns det några "måsten" som skall avklaras och det är bland annat två bankmöten. Swedbank och Nordea. Som jag skrev i tidigare inlägg skall jag och MrR försöka få bolån för att så smått kunna börja leta efter någonstans att bo. Visserligen har vi en fantastisk trea men det är ju inte våran lågenhet. Vi skall nog dock försöka hitta något i området eftersom vi trivs väldigt bra och det passar mig utmärkt med tanke på var jag jobbar.
Imorgon får vi veta.
Innan morgondagen skall jag klara av dagens utmaningar som bland annat består av att lära mig att köpa in lampor med hjälp av datasystemet. Och förutom det så skall vi eller åtminstone Richard få besök av Anna som behöver hjälp med matten till nationalekonomin hon pluggar på en kvällskurs. Vi/Richard har även bjudit in mattegeniet Marcus som jag inte vet har tackat ja ännu. Jag skall hur som helst inte räkna någon matte, men om det är idag som "Bonde söker fru" sänds så skall jag försöka slå mig ner i soffan och glo på det. Ylander fick mig i söndags att se detta program för första gången och det verkade så himla gulligt. Speciellt den "lilla" killen som fortfarande är i målbrottet!
Helgen, btw, var riktigt trevlig och innehöll bland annat god mat och dryck, såsom GT´s, snaps och Fernet(!), dans på Landet och nattamat i form av hemmagjorda nötrullader!

fredag 5 oktober 2007

Telefonkö

- Ansökan om bolån går inte snabbt.

Jag undrar just om all Swedbanks personal har kafferast/lunch/sammanträde just nu. Har suttit i en telefonkö i 40 minuter nu och den enda som får mig att fortsätta vänta är "tanten" som hela tiden upprepar att det är många som ringer just nu och att de gör allt för att min väntetid skall bli så kort som möjligt. Undrar just vad de tjänar på mig just idag. Det är inget 020-nummer som är gratis utan självklart ett 0771-nummer som säkerligen kostar multum för varje minut....

Vänta! nu ringer det!

Hmm, fick just prata med en gubbe på Swedbank som direkt kopplade mig till den "lokala" banken i närheten där jag bor. Här är kön bara två minuter och "tanten" säger att jag behåller min plats i kön. Det tackar jag för!

Hmm igen. Då har jag "registrerat mig" och banken ringer upp mig och bekräftar en tid för möte. Har jag inget att säga till om undrar jag nu då... Jaja, den som lever får se.
(Förresten tog den totala tiden för samtalen mindre än en minut och antalet minuter i telefonkö blev 52 minuter)

onsdag 3 oktober 2007

Tempo

- Förmodligen världens sämsta matvaruaffär!

Idag var jag ute och tog en skön promenad med min kamera. Jag gick mot Svandammen och sedan vidare mot Telefonplan, Konstfack och upp mot Hägerstensåsen. Richard ringde på vägen och ville att jag skulle köpa middag till ikväll. Tunnbrödsrullar föreslog han men jag tyckte inte det var så passande då Marcus är bjuden (som visserligen säkert älskar tunnbrödsrullar). Istället gick jag och funderade på vad som skulle kunna passa och gick precis förbi Tempo i Hägersten. Det var bara en kund inne förutom jag. Han såg ganska cool ut med sina tighta jeans och skjorta och plockade på sig en massa vegetariskt och ekologiskt. Jag däremot hade tänkt mig något köttigt och gott. Kanske entrecote eller oxfilé tänkte jag och tittade i köttdisken. Där fanns det ett litet litet urval av köttfärs, blandfärs och fläskfilé. Äsch, renskav får det bli, med mandelpotatis! Kollade i frysdisken efter renskav. Inte det heller. Nähä, men lite italienskt borde väl gå. Pasta och tomatsås (som Richard också föreslog efter att jag tackat nej till tunnbrödsrullarna) med basilika och mozarella! Efter tjugo minuter hade jag hittat det jag behövde och började så smått dra mig hemåt längs Bäckvägen. Det är väldigt väldigt långt därifrån och hem och med två tunga kassar, en kamera och väska, stannade jag vid närmsta busshållplats och väntade tre minuter på bussen mot Liljeholmen som stannar precis utanför mitt hus.

Efterlysning!

- Vem har tagit min tvättkorg?

För en månad sedan försvann min tvättkorg spårlöst efter att senast ha sett den i tvättstugan på Bäckvägen. Jag skulle ner och hämta mina gott doftande nytvättade kläder då jag upptäckte att någon hade stulit den. Jag ber, snälla lämna tillbaka den! Det är inte samma sak att bära upp mina älskade kläder i en blå, prasslig IKEA-kasse.

tisdag 2 oktober 2007

The best of

- Pink Floyd.

När jag tidigare diskade Glenns matskål, susade en låt genom mitt huvud- "Shine on you crazy diamond". En låt som jag inte lyssnat på på år och dar, men nu passade den på att dyka upp. Låten ingår i Pink Floyd´s Best of och spelades konstant på Burger King- Järntorgets kök i ca två år om inte längre! Närstan så jag sitter och längtar tillbaka till de stressiga, utmattande nätterna med gänget! Grymt!


Ett år tillsammans

- Min älskling!

Idag firar jag och min älskade kamera ett år tillsammans! Jag älskar dig! =)

solnedgång i Johanneberg, Göteborg 2006-10-02

måndag 1 oktober 2007

Jag klarade det!

- och detta resulterar i mer pengar i fickan!

Igår vad sista dagen på månaden och också sista dagen att försöka nå provision och självklart lyckades jag! Nästa månad blir jag rik och lycklig för pengar är det enda som räknas i livet.

Förutom detta har helgen inneburit en del bussåkande. Röda Linjen var inställd i lördags från Fittja till Axelsberg och istället fick vi, som skulle ta oss mot stan, ta ersättningsbussen som tog tre gånger så lång tid som tuben. Jag var alltså framme halv sju vid Mariatorget där jag lite senare skulle träffa Liselotte och Isabelle för att ta en öl på morfar Ginko. Förutom ölen beställde jag en ostbricka och bröd för endast 35 kronor och det var helt fantastiskt gott, och det räckte alldeles utmärkt till dess att jag kom hem och kunde fixa till mig lite vanlig mat. Liselotte var sig lik om än något lyckligare och snyggare.