Pappa Bengt 60 år!

- Livet på landet är härligt!

Då var helgens bravader över men jag måste säga att det varit väldigt angenämt.

I fredags åkte jag hem och slappade i soffan och blekte slingor i håret. Jag trodde det skulle bli blont men det blev guldfärgat. Det tyckte jag inte gjorde så mycket då det passade bra ihop med festkläderna som jag skulle ha på mig på pappas fest på lördagen.

Gick upp kvart i sex, då hade Richard precis kommit hem från sina nattliga bravader. Jag förstår inte hur han orkar! Jag packade väskan och matade Glenn och sen bar det av mot Centralen. Richard bjöd på en McDonalds-frukost som inte var så spännande (är det verkligen du Olivia som gillar Egg McMuffin?!).
Satte mig på tåget och somnade någon gång efter Linköping trots tre koppar kaffe. Mamma kom och hämtade mig på stationen i Nässjö och började nästan gråta när hon fick se mig igen efter sju månader. Vi sprang runt i halva Nässjö i ösregnet och letade efter någonstans att äta. När vi precis gett upp hoppet kom vi på att det fanns ett café precis invid stationen, som såklart var öppet. Lunch för två med te kostade under hundralappen(!). Sen köpte mamma en kofta till mig och en likadan till henne. Det är bra med mammor.

Sen tog vi bilen mot Smålands skogar och Granskattehult där festen skulle äga rum. "Carina-Ladugård" (ja, hon jobbar på dagis, och där finns det av en händelse två Carinor. För att ungarna ska kunna skilja på dem får de heta något som skiljer dem åt. Då blev det Carina-Ladugård och Carina-Katt. Smart!) bjöd på kaffe och småländska pannkakor.

Mamma åkte igen efter ett tag för att hinna med sitt tåg till Koskullskulle. Jag gick ner till Ladugården och hjälpte farmor att duka. Farbror Kent trixade med musikanläggningen och Pappa och Bengan började förbereda maten i form av helstekt gris, vildsvin och lamm.

Festligheterna började vid fem. 80 personer kom och Thina serverade bål och jag tog mest kort och struttade runt. Lagom till tipspromenaden kom regnet. Ni vet det där regnet som är omöjligt att gömma sig ifrån. Alla kämpade sig dock igenom rundan och kom tillbaka med lapparna som jag och min syster rättade tillsammans, tätt intill varandra under ett paraply. Det tog ungefär en timma och jag var stelfrusen och trodde jag skulle dö när det plötsligt sprack upp igen och solen tittade fram.

Efter lite mingel-bingo serverades maten. Alla var hungriga och det blev en lång kö. Maten var som vanligt fantastisk och vinet och snapsarna värmde upp min innan så frusna kropp. Sånghäftena på bordet började användas till Thinas skickliga gitarrspelande och avslutades med att microfonen vandrade runt till vänner och släktingar som utan skam berättade sina roligaste historier, uteslutande med snuskig touch.
När kalorierna hade förbränts serverades det vickning med pappas alltid lika goda kräftor. Då hade vi fått energin tillbaka för att kunna dansa, skratta, sjunga karaoke, dricka mer alkohol, dansa ännu mera och till sist uteslutande karaoke till runt halv fyra.

Kvällen i bilder:

Pappa förbereder maten.

Och detta är alltså maten. Lagat på Småländskt vis =)

Syster Thina serverar bål. Det fanns alkoholfritt för de som ville ha.

Alla var hungriga.

Den nu för tiden inte höfulla ladan fungerar som matsal.

Det är bara i Småland som dimman ligger tät en kväll som denna.

Jenny och Jeanette från Stockholm hade kul.

Min bordsherre "Lillen" (jag vet faktiskt inte vad han heter på riktigt)
roade mig med diverse saker.

Min mosters man ska föreställa min far när han åker motorcykel?

Födelsedagsbarnet har precis blivit uppvaktad och ser väldigt nöjd ut.

Emma, Jennie och Lisa hjälper till att öppna paket.

Dans på logen.

Kräftor (och alkohol) som vickning!

Karaoken och dansen fortsatte hela natten lång.

Vi blev hemskjutsade av Majborg till Ahlenborg strax innan fyra. Där somnade vi alla nöjda och glada och väcktes vid halv tolv av pappa som blåste i jakthornet och tyckte att vi skulle gå upp och äta frukost. Efter frukosten latade vi oss, matade kossorna med bröd och njöt av att se de underbara kattungarna leka.

Kossor och tjurar älskar bröd!

Det finns inget finare än kattungar! 6 veckor gamla är dessa små tussar.