Ögonregn.

- Precis som regnet utanför fönstret.

Jag känner mig så gråtfärdig. Inte för att jag är ledsen på något sätt alls. Jag har inte ens ångest för att jag ska börja jobba igen imorgon. Jag har varit med om detta så många gånger förut, att jag känner att jag skulle kunna gråta för vad som helst. Det har jag visserligen redan gjort idag, när knäckemackan med makrill gick sönder eller när jag råkade slå till vasen som stod på golvet med foten. Ibland blir jag onekligen fundersam över min förmåga att förstora allting. Idag skulle jag behöva en riktigt bra dramafilm att gråta till, bara för att få ut tårarna som inte längre får plats. Dessutom är det väldigt skönt att gråta. Jag känner mig alltid så mycket lättare efteråt.

Imorgon börjar jobbet som sagt. Jag saknar mina vänner på EM i Slagsta, det gör jag verkligen. Det ska bli kul och skönt att komma tillbaka.