Solen skiner ute. Jag skulle vilja ta mig ut en stund innan den försvinner men jag måste först få upp ordentlig värme i huset. Idag är det lite kallare än vad det varit på några dagar.
I helgen har vi bara varit hemma. Jag har varit ledsen och nedstämd hela helgen. Allt känns jobbigt och det känns som om det har varit för mycket på senaste tiden. "Senaste tiden" innebär nog sedan i september tror jag. Allt har gått i ett och vi har inte haft en helg eller ledig dag utan att det varit saker inplanerade eller något som "måste" göras. I helgen har vi klurat på vårat badrum som blivit mindre än vad vi trodde, så ett vitrinskåp som vi har köpt kommer inte att få plats, vilket innebär att vi måste tänka om och det är verkligen inte det lättaste. Molly vaknade vid tjugo över fem i lördags morse och var vaken till tio(!!!) på kvällen utan att sova middag. Under de timmarna hängde hon dessutom mestadels hos mig och mina bröst. Ett par grannar till oss kom över vid sextiden och gick härifrån vid ungefär tio. Det var jättetrevligt visserligen och det är bra att ha en bra relation till grannarna om man behöver hjälp med något, men det tar ändå en del på krafterna när man känner att man inte har någon kraft kvar. I söndags kände jag för att skrika och gråta och gömma mig under täcket men det gick ju inte. Molly hängde även denna dag vid mitt bröst (läs varje dag!) och jag blir så less på att inte kunna röra på mig! Molly är ju självklart den mest underbara och härliga bebis men om hon kunde sova någon gång så skulle det ju inte göra något.
I helgen har vi bara varit hemma. Jag har varit ledsen och nedstämd hela helgen. Allt känns jobbigt och det känns som om det har varit för mycket på senaste tiden. "Senaste tiden" innebär nog sedan i september tror jag. Allt har gått i ett och vi har inte haft en helg eller ledig dag utan att det varit saker inplanerade eller något som "måste" göras. I helgen har vi klurat på vårat badrum som blivit mindre än vad vi trodde, så ett vitrinskåp som vi har köpt kommer inte att få plats, vilket innebär att vi måste tänka om och det är verkligen inte det lättaste. Molly vaknade vid tjugo över fem i lördags morse och var vaken till tio(!!!) på kvällen utan att sova middag. Under de timmarna hängde hon dessutom mestadels hos mig och mina bröst. Ett par grannar till oss kom över vid sextiden och gick härifrån vid ungefär tio. Det var jättetrevligt visserligen och det är bra att ha en bra relation till grannarna om man behöver hjälp med något, men det tar ändå en del på krafterna när man känner att man inte har någon kraft kvar. I söndags kände jag för att skrika och gråta och gömma mig under täcket men det gick ju inte. Molly hängde även denna dag vid mitt bröst (läs varje dag!) och jag blir så less på att inte kunna röra på mig! Molly är ju självklart den mest underbara och härliga bebis men om hon kunde sova någon gång så skulle det ju inte göra något.
4 kommentarer:
Åh vad jag känner igen känslan att vara fast med en liten hängande i tutten :) Nora har varit likadan! Tro mig det går över, jag vet så säger alla men det gör det. KRAM Olivia
Haha, ja, så säger alla! ;-) Men slutade hon "bara sådär"? Molly har ju gjort så från första stund och gör det fortfarande, jämt.
Ni får helt enkelt planera in en helg eller dag med "INGET" på schemat! Det är viktigt. :-)
Stora kramar från oss!
å vad jag känner igen mig och den där känslan av att snälla sov en stund bara! hoppas du får lite vila och sömn snart! kram
Skicka en kommentar