torsdag 3 februari 2011

Älskade lilla barn.

- Älskade hjärtat. Mitt skrattade hjärta!

Det är hjärtskärande att se lillskruttan sjuk. Matta ögon, snorig näsa och varm panna. Igår hoppade vi över babycafét på grund av våran förkylning men var ändå i Eksjö eftersom Johan skulle till tandläkaren. Mamma och Ida passade på att bjuda på lunch och efter det skulle vi göra ett par ärenden på stan så vi hade vagnen med oss i hopp om att få våran lilla sjukling att somna men det var omöjligt och det slutade med att Johan fick gå runt och bära henne medan jag drog vagnen och alla matkassar med blöjor och tio kilo kattsand.... När vi kom fram till bilen ammade jag henne i hopp om att det skulle hjälpa färden hem men hon skrek hela vägen. Det är verkligen näst intill outhärdligt att köra när man vet att det enda hon vill är att vara i famnen. Johan sitter ju där och pratar med henne men det känns ändå så fel.

Idag var vi tvungna att skjutsa Johan till jobbet på morgonen eftersom han lämnade sin bil i Eksjö igår. Idag var Molly ännu mer ledsen och vill inte alls åka bil. Jag fick sätta mig och amma henne i bilen på Konsumparkeringen innan vi åkte hem igen. Väl hemma försökte vi slumra i sängen medan hantverkarna höll på att borra och fixa. Efter två timmar somnade hon och jag kunde lämna henne i sängen för att sträcka på benen i femton minuter innan hon vaknade igen.
Sen dess har vi mest hängt i soffan. Jag har tittat på tv och Molly har faktiskt sovit nästan hela eftermiddagen och kvällen med undantag för ett par blöjbyten. Värmefläkten har varit igång och riktade mot oss eftersom det varit omöjligt för mig att resa mig upp för att ta hand om vedeldningen. Nu ligger hon i sängen sedan en timma tillbaka och snart där det dags för oss att krypa ner hos henne. Hoppas hon sover bättre i natt än vad hon gjort de senaste tio nätterna. Jag känner att jag också måste få lite sömn för att orka bli frisk igen...

Och till slut vill jag bara berätta en underbart söt sak. I tisdags när vi var på babymassagen så skrattade Molly högt för första gången! Det var ett ganska långt mycket hjärtligt och ärligt skratt från hennes sida. Hon låg på golvet och jag pratade med henne medan jag klädde av henne inför massagen och så helt plötsligt så kom det. Underbart! På pricken 12 veckor gammal! Hemma hos mamma och Ida efter massagen så bjöd hon på några skratt till. Tyvärr har inte pappa Johan fått höra henne ännu.


2 kommentarer:

http://avlangtantilldig.se/ sa...

Härligt med en inlägg, alltid lika kul att läsa :)
Jobbigt för Molly, och er! Skönt att hon fick lite sömn idag då i alla fall.
Härligt med skrattet, det är som ett helt nytt kapitel börjar, igen! En sida till av den lilla underbara människan :-)
Kram!

Therése sa...

Det svider i ens hjärta rejält när ens små inte mår bra, man vill ta allt deras onda och bära det själv.
Det måste ju kommit från Alva?! Vi andra här hemma är småkrassliga också, men vi har ju inte blivit så dåliga som er, ingen feber eller så...
Härligt att få höra lillskrutten skratta, det om något värmer en ända in i själen!
Kram