lördag 17 september 2011

Äntligen!

 - Skogens svarta guld.

Igår hittade han äntligen det han letat efter i över två år. Han och Molly tog bilen till en av granngårdarna några kilometer bort. De stannade där det "såg lovande ut" som det gjort så många gånger förut men som aldrig gett några resultat. Denna gången var det annorlunda. När jag kom hem möttes jag av ett kök fullt med svart trumpetsvamp. Att det bara  var "det jag fick med mig med Molly i famnen" var svårt att tro men sen visade han mig bilder som visade ett hav av svarta trumpetsvampar.

Nu ska jag snart iväg till jobbet. Ikväll blir det kanske en svamptur innan vi lagar mat och spenderar vår kväll i tv-soffan. 



tisdag 13 september 2011

Begär.

- Tillåtelse?

Igår kunde jag inte hålla mig längre.
Efter över sjuttio dagar utan godis förlorade jag mot suget när jag såg skålen med överblivet godis från helgen. Jag tror det tog mindre än två minuter att få i mig ett hekto. Och nej, jag hade inget dåligt samvete för det och passade även på att dricka ett glas med Cola. En minut efter det gick vi och la oss.
Idag är jag uppsvullen i ansiktet och någonstans i mitt knäppa huvud tror jag att det beror på sockerchocken. Ibland får man för sig saker och det är svårt att släppa det även om det är helt osannolikt. Självklart beror det ju på att jag är förkyld och har täppta bihålor. Men undrar hur det hade sett ut om jag inte hade ätit godis igår?

Johan är ute och sätter upp fönsterbläck och Molly sover. Jag har suttit 1½ timma vid datorn men har ändå inte gjort någonting. Fast det är skönt. Precis lika skönt att jag tillät mig själv sovmorgon idag. Jag sköt undan det dåliga samvetet som brukar infinna sig strax efter sju. Jag stannade i sängen till tio idag. Jag minns faktiskt inte när jag gjorde det sist men jag vet att det var välbehövligt.



torsdag 8 september 2011

Vimsig och tankspridd.

- Det kan i alla fall inte bli värre.

Sedan jag började jobba har jag blivit mer tankspridd än innan. Jag glömmer saker, blandar ihop saker och är i allmänt förvirrat tillstånd. Jag hoppas det är tillfälligt och har någon förklaring. Alzheimers väntar jag gärna på några år till.
Igår var vi i stan för 10-månaderskontroll och besök på öppna förskolan. Molly hade minsann vuxit! 4 centimeter på två månader innebär alltså en halv centimeter i veckan(!). Inte konstigt om hon inte velat sova så bra alltid, stackarn har ju med all säkerhet haft växtvärk. Däremot har hon bara gått upp knappt 300 gram. Det är för lite för att vara okej, men var ändå okej enligt bvc-sköterskan med tanke på att hon rör sig 24-7 och sover väldigt lite. Det enda vi ska göra annorlunda är att tillsätta lite mer fett i maten. Hon har fortfarande inte kommit över 9-kilosgränsen och är ganska långt därifrån. Hon är idag 73,5 centimeter och väger 8615 gram.
På öppna förskolan träffade vi underbara mammor, pappor och barn. Några var nya på plats och visade upp sina guldklimpar på blott tio veckor. Det är faktiskt omöjligt att förstå att det bara är ett halvår sedan Molly var lika liten.
När vi ändå var i stan skulle vi visa upp vårt kvitto på Lidl som dagen innan hade slagit in att vi hade handlat 21 chokladkakor istället för 2. Problemet var bara att vi inte kom ihåg att vi skulle göra det förrän vi hade kommit hem igen. Så jag fick snällt åka tillbaka till Eksjö, få tillbaka pengar och handla gröt till Molly som var det näst viktigaste som vi skulle komma ihåg när vi var i Eksjö, fast det glömde vi ju också ;-)
Igår kväll gav vi dessutom Molly gröt på kvällen istället för välling i förhoppning om att hon skulle sova lite längre innan hon vaknar upp för att hon är hungrig. Jag tror att det mättade lite bättre för hon vaknade inte till förrän kvart i sex i morse. Då ville hon visserligen inte somna om som hon annars har gjort men vad gör väl det (när jag inte märker något och sover vidare och Johan går upp med henne istället) ;-).

Snart ska jag till jobbet men först blir det en kopp kaffe till.


tisdag 6 september 2011

Hej september!

- Hej mitt nya (gamla) jag!

Jag måste bara dela med mig av mina lyckokänslor på grund av min viktminskning. Jag är en bra bit på vägen och har gått ner 33% av vad jag vill gå ner. 7 kilo har försvunnit hittills och det är i genomsnitt ett kilo per vecka. Än har jag nog inte märkt någon större skillnad på kläderna eftersom nästan allt jag har är i storlek 34-36 och de är fortfarande 1-2 storlekar för små. Jag har fortfarande inga byxor till exempel men jag testar jeansen en gång varannan vecka och de hamnar längre och längre upp trots att de ännu inte har kommit över låren. Mina "drömjeans" kommer jag nog aldrig få på mig igen men jag nöjer mig med att få på mig några av de andra.
En annan fördel jag märkt är att jag inte är riktigt lika trött i kroppen som jag var innan, men jag har ändå ont lite här och var, speciellt i ryggen men det kan ju bero på att man har burit runt ett barn i tio månader ;-)
Maten jag äter är super! Nu har det blivit mycket svamp eftersom vi gillar att gå i skogen och plocka just sådant. Vi har ätit jättesmarrig kantarellsoppa i genomsnitt en dag i veckan och när det inte blivit soppa har vi haft stekta svampar till köttet eller fisken. Jag utesluter ingenting förutom socker och äter aldrig (sällan) vitt mjöl och är försiktig när det kommer till kolhydrater över lag även om de inte är förbjudna. Som jag gjort tidigare är det framförallt sunt förnuft som gäller men jag har även låtit bli att äta godis och snacks. Dock är skafferiet fullt av mörk choklad i alla möjliga varianter som jag tillåter mig själv varje kväll. Ibland blir det lite mer än en ruta. Den senaste veckan har jag varit extremt chokladsugen och jag misstänker att jag vet vad som komma skall...

Som ni känner till har jag ju även börjat jobba igen. Jag jobbar 75-80% och hittills har jag varit på jobbet sex dagar. Det är ganska roligt även om jag fortfarande inte riktigt känner att jag kan förstå vissa kunder när det kommer till vissa saker. Däremot är det en extremt bra källa till motion (jobbet alltså, inte kunderna) framförallt nu när allt höstsortiment har kommit och allt ska in i butiken. Jag tror att det sista kilot jag gått ner är ett "jobbkilo". Jag ska se till att det blir fler sådana.