VARFÖR, varför, varför skall man alltid ha ångest? Det har ingen betydelse vad det än gäller, men jag får alltid ångest. Jag får ångest när kattmaten tar slut och jag måste köpa ny. Även när min frukost har sinat får jag sådan ångest att jag vägrar gå till affären och köpa ny utan börjar direkt på lunchen. Jag får ångest när jag lovat någon någonting, för tänk om någon annan vill hitta på något samma dag?! Jag får ångest av att börja jobba om 6 dagar. Jag har ångest för att jag INTE har jobbat och därför kommer att ha ÄNNU MINDRE pengar än vad jag haft i ett år!!! Jag har ångest för att jag aldrig åker till Småland och hälsar på min syster och för att jag aldrig ringer till någon annan i min familj. Jag får ångest när jag sitter inne en hel dag, precis som idag, trots att regnet slår som spön i backen. Jag får ångest för att jag inte leker med katterna så mycket som jag borde när jag ändå sitter hemma och gör ingenting. Jag har ångest nu. För Richard frågade om vi skulle gå och sova. Jag vill inte sova. Jag har inte fått ut tillräckligt av min dag och då kan jag inte sova. Jag får ångest av tanken på kräftskiva den 2:a. Jag kanske inte ens har råd att köpa kräftor! Kräftor är faktiskt ett måste på en kräftskiva. Jag får ångest av att jag inte har lagat kameran lagom till min semester. Hade jag då kanske flyttat mitt feta arsle ur stolen och gått ut och fotograferat mer? (Hade jag lagat den till semstern hade jag kanske iofs fått ångest över att jag var ute och fotade för lite?) Nåväl. Det känns som om det inte finns någonting som inte ger mig ångest.
Imorgon skall jag inte ha någon ångest. Imorgon vill jag göra något roligt. Kanske baka en kaka? Jag kan erbjuda lite mjöl och kakao. Någon...som.. vill..?
Puss ;)
Imorgon skall jag inte ha någon ångest. Imorgon vill jag göra något roligt. Kanske baka en kaka? Jag kan erbjuda lite mjöl och kakao. Någon...som.. vill..?
Puss ;)
9 kommentarer:
Hade jag inte redan varit bortbjuden hade jag gärna bidragit med lite fler ingredienser..kanske ngn annan vill? hoho? Något som du kanske inte får ångest över är att Gilmore Girls börjar imon? Jag är en 26-årig tjej som är stolt över att titta på Gilmore Girls om någon undrar! hehe
Puss på Linan, ångest som bortblåst..
Jag som trodde jag var den enda... Om du inte tröttnat på att umgås med mig kan jag komma förbi ikväll. Ska träffa Rebecca vid halv sex för att få ett skolarbete, men en stund efter det..... Det är bara att höra av dig i såna fall! Nu stundar en hel dags marknadsplansarbete. (Och ja, det finns ångest där med, sjuk prestationsångest!) Ångestkramar!
Usch ja. Ångest är det värsta som finns. Det finns gott om den varan hos mig också. På lördag är det tjejernas kväll. Då ska ångesten bort och aldrig mer komma tillbaka! No more bad feelings! =) puss puss
Till flicksen: Gud vad skönt att höra att man inte är den enda som inte är gjord av stål! =) Puss!
Tess: Bortbjuden som i mat? Eller något annat? Nyfiken =)
Lompan: Klart jag inte tröttnat. Vi har ju inte träffats på flera dagar nu ;) Du är mer än välkommen! Ring sen!
Jessica: Jajjamensan! På lördag är det vår egna ångerfria kväll (fast man får väl spy galla och sånt fortfarande va?)! Ska bli så kul att träffa dig igen! Kram!
Och ja Tess. Man kan ju inte ha ångest för att Gilmore Girls börjar. Och Desperate Housewifes! Wöhööw!
På dagen e jag bortbjuden till Sara som ska bjuda på lunch (och goda skratt hoppas jag) sen blir det att dra sig hemåt för min heliga kväll haha..
Det är fullständigt tillåtet att spy både galla och annat på man känner för det *haha* LÄNGTAR!
Tess: Sara= hon-som-gifte-gig-Sara? Blev det god mat eller äcklig? ;) Jag missade alla bra tv-program.. haha
Jess: Bra! Moahahahahaha
Skicka en kommentar