lördag 29 maj 2010

Jag saknar min busigaste och mest krävande kisse.

- Kom tillbaka så snart du kan!

Det senaste 1½ dygnet har varit extremt påfrestande. Elling mår efter omständigheterna lite bättre. Han kräks, men inte blod. Han får antibiotika intvingat i munnen för att bli av med den eventuella infektionen som han har fått från något. Veterinären kunde inte se någonting förutom att det var rött och inflammerat i halsen och eventuellt en böld. Han kan alltså ha svalt något olämpligt. En kattleksak som det lossnat en bit av, en fjäder från soffan, som fastnat eller rivit sönder halsen på honom. En böld kan ha bildats och som sedan gått sönder och fyllt hans mage med blod...
Igår var väldigt ynklig och liten (trots att febern hade gått ner). Jag likaså. Inatt kom han upp till mig och ville ha lite gos. Det ser jag som ett gott tecken. Han äter fortfarande ingenting förutom att han slickar i sig lite gelé. Idag på morgonen (halv sex) var han också uppe i handfatet och drack lite vatten. Jag vill att han ska bli bra, min lilla Elling. Jag vill bli störd av hans eviga jamande. Kom igen Elling, säg "Maaa-kaaoo, MA-KAAOO, MAAA-KAAAOOO..." snart igen. Jag saknar ditt vanliga jag och hoppas att du blir frisk snart.

Inatt fick jag i alla fall lite sömn. Och tur var väl det, annars hade jag inte orkat ta mig till jobbet idag. Hade han inte visat några tecken på förbättring hade jag sjukanmält mig idag, men nu känns det ändå ok att åka iväg några timmar för att sedan komma hem igen och ta hand om honom...

Inga kommentarer: