Bebisen har ett hjärta! Ett hjärta som slog 142 slag i minuten ungefär. Vårat lilla hjärta har ett eget hjärta.
Om man ska tro på gamla skrönor så är det, enligt antalet hjärtslag/minut, en liten flicka vi har i magen. Min magkänsla sedan förra ultraljudet har varit att det är en pojke, men nu börjar jag bli lite tveksam. Inte beroende på hjärtslagen, men för att det kanske känns lite annorlunda nu av någon anledning. Oavsett vad det är så är det ju i alla fall en bebis och det är det enda som spelar roll! Eftersom jag inte kommer att ta reda på om bebisen har en snopp eller en snippa, kommer jag därför att göra det möjligt för er att rösta på vad ni tror, precis som ni gjorde förra gången, där majoriteten faktiskt hade rätt!
Jag fick även ett moderskapsintyg och lite information om att börja äta järntabletter vecka 20. Nästa gång jag ska till BM är efter min semester, den 21/7, och då ska det mätas mage.
Bebisrörelserna där inne blir mer och mer tydliga. Nu behöver jag inte anstränga mig för att kunna känna att det är något som rör sig där inne, vilket är ganska skönt.
Nu bakas det baguetter för fulla muggar i mitt kök. Till lunch idag blir det nybakad baguette med rostbiff, tomat och sallad. Åh, jag längtar redan! Mmmm...
(Baguetterna står nu äntligen i ugnen efter ca 3 timmars jäsning, lite overkill, men de ser jäkligt goda ut!).
Under tiden som baguetterna har legat och gottat till sig har vi varit på Granngården och Bringners handelsträdgård och fått otroligt mycket inspiration till våran kommande trädgård. Vi köpte ingenting förutom en liten ros som vi var förbi och lämnade i Idas minneslund. Idas lillebror eller lillasyster var med rumlade runt. Det kändes bra att vara där igen och "hälsa på" henne trots att hon faktiskt alltid är med oss.
Om man ska tro på gamla skrönor så är det, enligt antalet hjärtslag/minut, en liten flicka vi har i magen. Min magkänsla sedan förra ultraljudet har varit att det är en pojke, men nu börjar jag bli lite tveksam. Inte beroende på hjärtslagen, men för att det kanske känns lite annorlunda nu av någon anledning. Oavsett vad det är så är det ju i alla fall en bebis och det är det enda som spelar roll! Eftersom jag inte kommer att ta reda på om bebisen har en snopp eller en snippa, kommer jag därför att göra det möjligt för er att rösta på vad ni tror, precis som ni gjorde förra gången, där majoriteten faktiskt hade rätt!
Jag fick även ett moderskapsintyg och lite information om att börja äta järntabletter vecka 20. Nästa gång jag ska till BM är efter min semester, den 21/7, och då ska det mätas mage.
Bebisrörelserna där inne blir mer och mer tydliga. Nu behöver jag inte anstränga mig för att kunna känna att det är något som rör sig där inne, vilket är ganska skönt.
Nu bakas det baguetter för fulla muggar i mitt kök. Till lunch idag blir det nybakad baguette med rostbiff, tomat och sallad. Åh, jag längtar redan! Mmmm...
(Baguetterna står nu äntligen i ugnen efter ca 3 timmars jäsning, lite overkill, men de ser jäkligt goda ut!).
Under tiden som baguetterna har legat och gottat till sig har vi varit på Granngården och Bringners handelsträdgård och fått otroligt mycket inspiration till våran kommande trädgård. Vi köpte ingenting förutom en liten ros som vi var förbi och lämnade i Idas minneslund. Idas lillebror eller lillasyster var med rumlade runt. Det kändes bra att vara där igen och "hälsa på" henne trots att hon faktiskt alltid är med oss.
6 kommentarer:
GLAD för er skull!
Och just det, jag tror på en liten kille i magen,
Tack snälla! :-) Åh, det ska bli så spännande att se vad som finns där inne :-)
Åhhh jag är så glad för er skull! Och för vår :) Längtar så att jag tror jag spricker tills vi ska på ultraljud på onsdag...vill bara se den lilla/lille där inne och veta att hjärtat slår och att allt ser bra ut. Vilket är ert beräknade förlossningsdatum nu igen? Kram ♥ Olivia
Tack snälla Olivia :-) Åh är det bara en vecka kvar till ni ska på ul! Vad spännande det kommer att bli!
Våran bebis är förväntat att komma den 3 november :-)
Åh, det känns i mitt hjärta när jag läser det här. Måste kännas helt fantastiskt för er att få höra hjärtljuden. Jag slappnade av så mycket mer efter varje gång man varit på MVC och fått bekräftelse att det lilla livet i magen fortfarande fanns där.
Kramar om min fina Lina!
Skicka en kommentar