Det är lördag och jag och barnen har precis ätit frukost. En frukost som nu för tiden mest består av att torka upp spilld mjölk, plocka upp bestick frän golvet, säga "sitt ner i stolen" ungefär en gång i minuten. För tre år sedan hade jag precis fått mitt körkort och blivit gravid, fast det sistnämnda visste jag inte då. Frukosten då var stor och lång. Speciellt en ledig lördag. Knäckebrödsmacka, fil med lingonsylt, kaffe, färspressad juice och kanske någon frukt framför tv:n eller vid köksbordet med en tidning. Och så var det tyst. Och lugnt. Vad gjorde man av resten av dagen? Jag minns att dagarna ändå tog slut och att en ny dag började ganska snabbt. Idag känns det så avlägset och främmande och det är absolut inget jag skulle vilja byta tillbaka till. Till ett liv utan barn alltså. Lugna och långa frukostar får gärna besöka oss igen dock. Men allt har ju sin tid. Om vi ska se tre år framåt istället springer barnen och leker när de har ätit klart och jag och Johan sitter kvar vid bordet. Förmodligen inte med varsin tidning utan mer troligt med en lättnadens suck och några trötta men kärleksfulla blickar. Så hoppas jag det blir i alla fall.
Olle har hunnit bli fyra månader och han växer så det knakar nästan bokstavligt talat. Molly hade hunnit bli dubbelt så gammal innan hon hade samma vikt som Olle. Tänk att de kan vara så otroligt olika och samtidigt så lika. När jag går tillbaka och tittar på bilder på Molly så hade det lika gärna kunnat vara Olle. De blir mer och mer lika för varje dag som går och det är så roligt att se. Molly älskar sin lillebror och Olle skrattar så gott åt henne. Hon är utan tvekan den roligaste familjemedlemmen enligt honom.
Nä, dags att återgå till verkligheten med blöjbyten och ostädat hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar